Vill.

Vill tro att jag klara mig själv. Vill tro att jag är stark nog att kunna själv. Vill tro att jag är stor nog att fixa det. Vill inte se att jag egentligen inte kan. Vill inte se att jag är svagast. Vill inte förstå att jag egentligen vet vad som krävs av mig. Vill inte förstå att det som krävs för att det ska bli bra delvis kommer ifrån mig. Vill inte se att något krävs av mig. Vill inte förstå att jag vet hur svag jag är. Vill inte att någon ska se att jag inte kan klara mig själv. Vill verka stark och hård. Vill stå som de andra. Vill inte stå bredvid och vara en klen tjej. Vill inte vara klen. Vill inte se att jag inte orkar ta tag i det, ta tag i det jag lagt i skiten. Vill orka lyfta upp det fina ur skiten, men det känns inte värt det. Vill inte stå bredvid i den klena tjej jag är.

Satan i gatan - Veronica Maggio

"Du går med blicken vänd
kan du ha sett mig än
Någon borde byta stad
för nu kommer allt tillbaks
ett födelsedagshotell
en vanlig Skanstullskväll
Jag minns bara allt det bra
allt som var du och jag
men aldrig, aldrig
kommer allt tillbaks
aldrig, aldrig
allt som var du och jag
aldrig, aldrig
kommer allt tillbaks
aldrig, aldrig
men jag glömmer aldrig bort vad du gjort"

När man står och funderar, när man egentligen borde plugga
När man står där och funderar över det som man behöver fundera över
När man står med en fundering och så kommer Maggio upp
När man står där med funderingen och Maggio

Känner att funderingen borde lösa sig.

"Du kan gråta mitt på gatan
men jag glömmer aldrig bort vad du gjort
Du får passa dig som satan
för jag glömmer aldrig bort vart du bor
nej jag glömmer aldrig bort vad du gjort
nej jag glömmer aldrig bort vad du gjort
nej, nej jag glömmer aldrig bort vad du gjort

I samma låga skor
och leendet du log
Såhär kan det inte va
Såhär kan det inte va
Bjuder på cigg igen men nu så fienden
Säger att allt är bra
Hur fan kan du spela glad"

Står och känner att man borde veta,
att man borde blivit klokare
att detta ska hjälpa
Hjälper inte
Blir klok och ser det samtidigt försvinna

Blir inte klok, får inget svar
Allt som fanns finns kvar
Och ingen fattar mitt beslut åt mig

För det är ju trotts allt mitt beslut och inte ert..

Om att vara en film

Fantiserar om att bloggen är en film och skivan i datorn är filmmusiken. Så himla fint, vissa bitar då. Tänker på allt i dans, som passar till jazz inte en club, och ler. Sakta vi gå genom stan. Hoppas på att dygnet ska få fler timmar, fler timmar att göra saker på. Jag skriver en film med så fin musik att scenerna inte ens behöver vara bra.

från mailen typ

Jag menar vart, när, hur
varför är vi så som så här
tar några steg och faller, faller djupt

När livet töms men ändå är fullt,
när stegen är tunga men går fort,
när tiden står stilla men alla är i rörelse

Står på toppen, tittar ner
ser det jag borde sett,
och känner hur det hejdlöst fortsätter

Tar bara steg efter steg, andas som man ska
ser bara vägen mina fötter rör vid
visslar en bit och knyter om skosnörena

livet är kort och det vet vi om när döden står bredvid

Se upp, ta plats,
lämnar vissa bakom och fortsätter med andra
kan bygga något nytt, inte som det förra
kan bygga något nytt, större, starkare, bättre

Sova på saken, bara några nätter till.

Går av tåget några stationer för tidigt för att man känner att man vill krossa alla fönster. Men är samlad nog att inse att friskluft räcker.

Att läsa sin andra blogg och bli helt kär i sig själv. Kanske att jag snart kan hitta hem.

När livet känns hopplöst. Vad gör man då?