glömt

Är så tom. Tom på ord. Hittar verkligen inget att skriva om. Känns som att jag svikit mig själv. Fast samtidigt så mår jag ju bättre nu än vad jag kanske någonsin gjort. Grattis till mig för det.

Välkommen till mitt liv

När man är lycklig när man mår som sämst, eller när man är så jävla hög på livet att man svävar runt solen som en egen planet.
Då det inte duger att ens liv är bra, det måste vara mer än så för att känna sig tillfredsställd.
Man känner sig störst, bäst & vackrast.
Lever som att ens liv vore en problemfri film, ser problemen och undrar hur de kom dit.
Tycker inte att man gör så konstiga och feta saker förens efter några månader när man blickar tillbaka och ser att det inte är så många andra som lever som jag.
Undrar varför magen på en växer till en mjuk deg samtidigt som man speglar lyckliga stunder i den.
Blivit kallad alkoholist och konstig.
Tappat bort sig själv för man gömt det hos andra.
Lever efter med musikers texter som motto:
"Det måste vara på liv och död,
Det måste kännas i ditt hjärta på riktigt
För om jag tar i för löst,
har jag förlorat allt imorgon bitti"
Går utanför dörren med energi åt ett helt kompani för att folk ska gilla en.
Avslöjar sitt innersta för människor man aldrig igen kommer träffa.
osv osv osv osv osv osv.......

sinnessjukt dumt

att göra saker mot sig själv som man vet att man sedan får ångra. känns så korkat. varför ens simma ut i det djupa när man vet att man kommer att få kramp och nästan drunkna? så stört jävla korkat och ändå så gör man det. som att man vill att sitt lilla lyckorus ska lägga sig ner platt under marken död och aldrig, aldrig, aldrig komma tillbaka. så jävla dumt gjort, och det går inte att ta tillbaka. fan fan fan fan fan fan fan fan. får jag dö och inte göra saker ikväll som jag lovat?

Ditt namn.

Sa att jag ville fästa ditt namn på min kropp. Har kommit på hur jag ska göra för att slippa det jobbiga med att ha ditt namn på kroppen när vi senare i livet helt skiljs åt. Ditt namn får ta form i en symbol. Om det går bra.

Jag vill ta ditt namn.

Jag vill ta ditt namn och fästa det på min kropp.

Jag vill ta ditt namn och fästa det på min kropp för allt vi gjort.

Jag vill ta ditt namn och fästa det på min kropp för allt vi gjort, så att jag aldrig glömmer.

Så att jag aldrig glömmer.

Det känns som att alla ens vänner på stället dissar en.

Sätter sig vid ett eget bord, själv.

Dricker upp sin öl och hör i inget mer från sina vänner.

Då känner man sig sämst i hela världen.

Fryser och känner mig sämst just nu.

Ensammast i världen.

När slutet känns som ett slut.

Hmm, att ett så litet besked kan få en att helt komma över sin kärlek till sin kärlek.

Ett litet samtal, eller två egentligen, bort och så försvann allt.
Det som man ibland saknar efter ett avslutat förhållande var bara borta och kommer aldrig igen.
Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Allt det vi hade tillsammans kan jag inte ens sakna.
Borde nog välja att gråta för att jag inte ens kan sakna, men borde skratta åt dig.

Låter nog väldigt ensam och sorglig nu, men framför allt som alla andra singlar där ute.

Det som ska komma fram nu är att den trevliga 14Februari nu är över och jag stod utan en kär pojkvän. Har haft pojkvän i tre år, inte ett endaste har vi firat tillsammans, inte ett enda om jag minns rätt. Inga presenter eller något speciellt har vi skänkt varandra under denna dag, från min sida beror det på att jag är feg. Feg på så vis att jag inte vågar ge saker som beskriver kärlek. Är så rädd att bli utskrattad att jag inte ens ger det ett ärligt försök. Så istället för att ägna tid, pinsamma presenter och kärleksförklaringar till en kär pojkvän firar jag med vänner. Vänner är kärlek, så jävla mycket kärlek! Ska jag bli kär igen ska det vara i en kompis, för vänskap är bland det finaste jag vet. Ja finare än kärlek.

Gulli-gull kärlek är inte min grej, vill skrika till alla på stan som gullar att DET KOMMER INTE HÅLLA! Vill skrika det till dom så att de förstå, släpper varandra och går vidare innan de hinner såras. För det gör så ont att bli sårad. Så fucking jävla ont!

Ska jag bli kär igen vill jag bli det i en vän. Bli det i en vän för att hålla det gulli-gull som ofta finns hemligt från de andra. Hålla gulli-gull hemligt för att sen komma ut.

I min vildaste fantasi vill jag tro att den enorma svartsjuka jag bär inom mig och lider utav skulle bli lugnare om man först var vänner, och då riktiga vänner och inte en "tja, tja, läget me dig då"- vän.

Mmmmmm vad jag ordbajsar fint <3

Jag vill gå på droger på en klubb som stänger när solen går upp.
Vill dricka alkohol hela natten och dansa tills fötterna blöder och allt är försent.
Vill vara smal så att benen syns, vill ha jeans med magtröja, se sliten ut och dansa.
Dansa som att jag inte brydde mig.
Dansa och låta alla droger ta över mig.
Droger, alkohol, dans, skelett.
Vill.

Till P.

Tänkte skriva ett svar på det du skrev. Men egentligen, varför skulle jag?
Det jag vill få sagt är väl egentligen sagt. Vi skulle fixa det som vi håller på att riva, men du kom aldrig. Du har sagt att du också vill ha någon som man känner inget för, välj mig jag står här. Jag kan bli din ingen. Vill inte förlora dig men att stå bredvid verkar ju inte vilja fungera. Jag kan vara ingenting så behöver inga känslor finnas.

Dagsläget.

Sitter utan ord, utan fantasi. Det som brukade komma så lätt kommer nu inte alls.
Söker efter kurser på nätet som ska kunna hjälpa mig, men har IG i att googla.
Vill bara kunna skriva något, inte en hel bok. Men det kommer inte ens en rad.
Inte det minsta fantasi..

Tiden.

Skriker inte om nätterna längre. Fast vad vet jag, ikväll skriker jag nog. Har inte sovit själv sedan i torsdags(fredags räknas inte för då var jag så full) och vad blir det..fyra nätter utan skrik. Jo det är bra jobbat, och helvete vad tiden går fort!

Om att vara trött.

Jag tänker inte lyssna på er, för ni förstår ju ändå inte.
Ligg med någon ny, säger någon för att sedan skrika till en som om man var 14.
Gör saker,tänk inte och gå bara vidare säger ni. Jag vill ju inte.
Ser ni inte vad jag skriver?
Det är slut för att jag är cp.
Det borde inte vara slut, för vi vill vara tillsammans.
Ni var inte där, ni såg inte hur det var.
Ni kan inte sett både tårarna och smärtan.
Ni kände inte det vi kände.
Hopplösheten. Känna att man inte räcker.
Jag lät min kärlek gå ifrån mig. Lät den bara gå!
Ligger och skriker om nätterna, för är så osäker på om kärleken kommer tillbaka.
Ligger och skriker om nätterna!
Mitt hjärta blöder.

Någon dag senare.

Går helt tom. Känner mig halv. Sätter mig här och där för att gråta en skvätt. Vill vända tillbaka. Försöker istället sätta upp mål. Men vad tjänar det till? Känner mig helt matt, blek, tråkig och på någotvis fängslad. Fylld med ånger över flera saker. Säg att du vill ha mig tillbaka, fast vänta någon vecka. Jag älskar dig.

Min kärlek. Borta.

Att göra slut fast ingen egentligen vill det.
Titta på varandra med rödsprängda ögon.
Ligger så nära det bara går.
Höra orden man inte vill höra.
Håller med orden som kommer för det är bäst så.
Lägger sig närmare trots att det inte går, det måst gå.
Pussas med våta kinder och en omfamning som ingen släpper.
Det är slut.

En söndagsdröm

Vill sitta under en filt, med sällskap, chips, en film och pussas tills mina läppar spricker och faller av. Vill bli om hållen och omhändertagen. Sitta och mysa under en filt. Pussas tills mina läppar spricker och faller av.

Att vara stolt som tuppen

Kan använda en skruv-dragare, mer eller mindre. Och jag är så himla stolt över det! Sen att det tog närmare 20år för någon att lära mig det är bara PINSAMT! Och jag skyller på alla andra, faktiskt. När jag byggt IKEA möbler har det varit själv och har jag haft sällskap så har det aldrig funnits någon skruv-dragare med i bilden(för den har varit på vift hos någon annan som meckar IKEA möbel). Men nu har jag lärt mig, och använder mig av den så ofta jag kan, som igår. Byggde säng i går, en vit dröm. En vit dröm med lite stänk av blod, för minna vänner vet ni? Jag slant och skapade ett fint jack i min knoge.

Kastar mig ut och blottar halsen

På söndag kommer jag att stå naken, vi får se om vad som kommer att visas.
Kommer det visas att det är skam, eller är det synd om mig, eller är det bara tomt.
Jag kommer att kasta mig ut och blotta allt.
På söndag kan jag förlora,
för jag ska blotta allt,
speciellt runt min hals.

Vart jag mig i världen vänder, står jag här med tomma händer.

Det svider baby.

And in the end it's just me and Mask-i-nen

Fundera på ett collage med bilder och ord om 2011.
För det var ett bra år, trotts all skit jag skrivit ner.
Ett rysligt fint år, så stort och nytt.
Tog studenten för satan! Inget skulle någonsin bli som förut!
Collage alltså.. om 2011.. ja why not?