Internenheter

Skulle vilja skriva så mycket om egentligen så lite. Skriva om små, små saker som får en att må så bra, så himla bra. Men det känns inte värt, inte på en millimeter värt. Hur skulle ni kunna förstå sånt som är av internbetydelse, hur? Jag vill inte förklara, bara skriva att jag tittade ner och blev glad, och sedan vill jag att ni förstår och ler precis som mig. Så fint att le. Så fint när folk glittrar i ögonen, så himla fint. Glädje är så fint.