När man står och kollar sanningen i ögonen, sanningen man inte vill se.
När man står och kollar sanningen i ögonen, samtidigt som man biter i ett surt äpple.
När man står med sannigen i ögonen, äpplet i halsen och kämpar för att inte grimasera.
När man står där, och egentligen bara står.
Är man tom då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar